We Rise Again

Riksorganisation för personer med funktionsnedsättning som blivit utsatta för sexuellt våld.

Blogg

Bryt Tabut- Våld mot personer med funktionsnedsättning!

Kim S. Rasmussen, Sammenslutningen af unge med handicap SUMH i Danmark.
Kim pratade om hur viktigt det är med bra sexualkunskap i skolan och i specialskolorna/särskolorna, men också att vi pratar om det utanför skolorna. Sexualkunskapen är grunden till förebyggande av sexuellt våld mot och av oss med funktionsnedsättning.

En blå bakgrund med text

Bilden har en blå bakgrund med rubriken ”Program” följt av texten ”SUMHs projekter om seksualitet og funktionsnedsættelser” Under det följer text i punktform punkt1 ”Seksualpolitik på specialskoler” punkt2 ”LigeLyst1” punkt3 ”LigeLyst2” punkt4 ”Multiple funktionsnedsættelser”

Blå bakgrund med rubrik och en ring med en massa ord om sex.

Bilden har en blå bakgrund med rubriken ”Hvad er seksualitet?” under rubriken finns följande ord i en vit ring. ”Fantasi, Ømhed, Sensualitet, Nærvær, Identitet, Kropsbevidsthed, Intimitet, Status, Kærlighed, Sex, Lyst, Følelser, Bekræftelse, Berøring, Forførelse, Livsglæde, Sanselighed, Nysgerrighed, kommunikation.”

Ann Jönsson och Maria Montefusco från Nordens välfärdscenter pratade om sin utredning ”När samhället inte ser, hör eller förstår”, könsrelaterat våld och funktionshinder. Denna utredning hittar ni också under rapporter i menyn här på vår hemsida.

Rubriken Samhällets attityder och sen text i punktform.

Bilden har rubriken ”Samhällets attityder” under i lila ruta står det med vit text, ”Det händer att man blir osynliggjord, som om man inte vore närvarande.” höger om den rutan finns text i punktform, punkt1 ”Betraktas som könlösa, asexuella.” punkt2 ”Våldet ignoreras och bortförklaras.” punkt3 ”Ses som ”skyddade” från våld.”

Rubriken Kvinnor och män, flickor och pojkar. Följt av text i punktform.

Bilden har rubriken ”Kvinnor och män, flickor och pojkar.” följt av text i punktform, punkt1 ”Kvinnor med funktionsnedsättning är mer våldsutsatta än kvinnor generellt. Våldet är ofta upprepat och utövas i en nära relation.” punkt2 ”Män med funktionsnedsättning utsätt oftare än andra mäni vård- och omsorgsrelationer. Utsätts också utomhus.” punkt3 ”Barn med funktionsnedsättning löper 3-7 gånger större risk än andra barn att utsättas för våld.” punkt4 ”Att ha en fysisk eller intellektuell funktionsnedsättning innebär en ökad risk att utsättas för våld.”

Bild med rubriken "Exempel på våld mot kvinnor med funktionsnedsättning."Följt av text i punktform.

Bilden har rubriken ”Exempel på våld mot kvinnor med funktionsnedsättning” följt av text i punktform punkt1 ”En kvinna med synnedsättning lämnades ensam i en för henne okänd miljö” punkt2 ”En man vägrade tolka för sin döva hustru” punkt3 ”En vårdpersonal vägrade ge en kvinna den vård hon behövde, ifall hon inte tillmötesgick hans krav” punkt4 ”Kvinna med omfattande rörelsehinder lämnades kvar i sin lift medan mannen gick ut ur huset och tog hennes mobiltelefon med sig”

Bild med rubriken "Politik" följt av text i punktform.

Bilden har rubriken ”Politik” följt av text i punktform, punkt1 ”Lägg in funktionshinderperspektivet i alla strategier och förebyggande åtgärder som handlar om våld och övergrepp i allmänhet och mot barn och kvinnor med funktionsnedsättning i synnerhet.” punkt2 ”Tydliggör kunskap om våld och övergrepp i strategier och aktiviteter som handlar om kvinnor, män, flickor och pojkar med funktionsnedsättning.”

Bild med rubriken "Forskning" följt av text i punktform.

Bilden har rubriken ”Forskning” följt av text i punktform, punkt1 ”Etablera en bred komparativ kartläggningsstudie om våld och övergrepp mot personer med funktionsnedsättning genom flera forskningsmiljöer vid de nordiska ländernas universitet.” punkt2 ”Inkludera omfatting, typ av våld och övergrepp, varaktighet, särskilt utsatta, konsekvenser och tillgång till rättssystemen.” punkt3 ”Utgå ifrån våld och funktionshinder som tema för ett bredare forskningsprogram inom exempelvis Nordforsks regi.”

Bild med rubriken "Tillgänglighet till kriscenter och skyddade boenden" följt av text i punktform.

Bilden har rubriken ”Tillgänglighet till kriscenter och skyddande boenden” följt av text i punktform, punkt1 ”Gör en kravlista på vad kriscenter ska erbjuda barn och vuxna med funktionsnedsättning utifrån samlad kunskap vid behov av kriscenter.” punkt2 ”Ta fram ett material till stöd för arbetet med tillgänglighet till kriscenter och verka för att det sprids i Norden.”

Terje Olsen Nordlandsforskare i Norge pratade om rättssäkerhet, hatbrott och funktionsnedsättning. Terje tog upp rättsliga fall i både Norge och Sverige där bristen på kunskap om funktionsnedsättningar har haft stor del i det rättsliga slutspelet som har dömt oskyldiga personer till fängelse.

Det är oerhört viktigt att polismyndigheten och rättsväsendet har tillräckligt med kunskap kring funktionsnedsättningar för att kunna utföra sina jobb och trygga invånarnas säkerhet. Här har vi mycket att arbeta med, men min personliga åsikt är att det är stor brist på både resurser och vilja hos våra politiker, polismyndighet och rättsväsende för att trygga rättssäkerheten för personer med funktionsnedsättning i Sverige.

Bild med rubriken "Tolkenes rolle og aktörenes tillit" följt av text i punktform

Bilden har rubriken ”Tolkenes rolle og aktørenes tillit” följt av text i punktform, punkt1 ”Tegnspråktolking i Norge: generelt høy kvalitet” punkt2 ”Godt utbygd tolketjeneste (administreres av NAV)” punkt 3 ”To-tolksystem i rettspleien” punkt4 ”Profesjoinalisering av tolketjenestene: sentral for døves rettsikkerhet” punkt5 ”Lost in translation (tolkens dilemma) punkt6 ”De profesjonelle aktørene i strafferettspleien: stor tillit til tolkens profesjonalitet, varierende kompetanse om funksjonshemming

Bild med rubriken "Personer med kommunikative eller kognitive ferdigheter" följt av text i punktform.

Bilden har rubriken ”Personer med kommunikative eller kognitive ferdigheter” följt av texten i punktform, punkt1 ”Høyere terskel inn” punkt2 ”Vanskelig og nå gjennom med sin forklaring (politi eller i retten) punkt3 ”Auditivt basert, språklig forum” punkt4 ”Flere usikkerhetsmomenter i håndteringen (vurdering, prioritet, interesse)” punkt5 ”Regler om lyd/bildeopptak av særlig sårbare personer (inkludert døv, utviklingshemming)” punkt6 ”Avhør i Statens barnehus, for utviklingshemmede utsatt for seksuelle overgrep”

Hatbrottslagen skiljer sig en del mellan Sverige och Norge. I Norge gäller lagen alla, inkluderat personer med funktionsnedsättning och i Sverige gäller lagen bara för vissa av våra invånare. Vi med funktionsnedsättning får ofta kämpa för att bli inkluderade i Sveriges samhälle och lagar, det är ingen självklarhet som i vissa av våra grannländer. Till skillnad från Sverige, är vissa av våra grannländers politiker och myndigheter villiga att diskutera tillsammans med funktionshinderrörelsen och även inkludera dem i samhällets olika områden och lagar. Min personliga åsikt är att Sverige har en del att lära av våra grannländer när det gäller funktionshinderpolitik.

Bild med rubriken "Hatytringer" följt av lagtext.

Bilden har rubriken ”Hatytringer” följt av följande text ”Nedverdigende, truende, trakasserende eller stigmatiserende ytringer som rammer individets eller en gruppes verdighet, anseelse og status i samfunnet ved hjelp av språklige og visuelle virkemidler som fremmer negative følelser, holdninger og oppfatninger basert på kjennetegn som for eksempel etnisitet, religion, kjønn, nedsatt funksjonsevne, seksuell orientering, kjønnsuttrykk, kjønnsidentitet o alder.”

av